måndag 11 augusti 2008

Filmtajm - Death Wish (1974)

Pava, Motalas Nils-Petter Sundgren (bara aningens yngre och aningens stiligare) har efter hårda förhandlingar gått med på att tipsa/recensera/betygsätta film exklusivt för Juju Chronicles.
Och vilken klockren start det blir. En rulle med en av de tuffaste av de tuffa, Charles Bronson. Death Wish-filmerna var som en legend i barndomen, alla kände till dem men ingen hade sett dem.
Nu har i alla fall Pava sett den första av fyra Death Wish.

Charles Bronson, ni ser ju hur cool han är...


Jaha, nu ryker min bloggoskuld åt fanders. Vad passar sig inte bättre än att starta upp med en kultrulle från Pälles födelseår. Jag hade två stora fel om den här rullen:
1. Jag hade fått för mig att Charles Bronson spelade en snut.
2: Jag trodde att jag hade sett den förut (när movieboxen var ett tempel).

Men oj, vad fel jag hade!

Bronson spelar Paul Kersey som är en framgångsrik arkitekt i New York. Allt vänds upp och ner när hans fru blir rånmördad i hemmet, där finns även hans dotter som blir våldtagen, hamnar i koma och förvandlas mer eller mindre till en grönsak. Från att ha vapenvägrat under Koreakriget så gör ”stenansiktet” en kovändning och ger sig ut nattetid i det ruttna äpplet och rensar upp bland slöddret (helt ”random”). Rånarna dras till Bronson som flugorna till en komocka och skjutfingret får fullt upp, samtidigt som snutarna får en knivig nöt att knäcka.
Det är nåt med 70-talet och New York som triggar igång mig. Sen att det är en hämndfilm gör ju inte saken sämre, jag gillart!
Fyra Pavor.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ha ha underbar recension på min ära. "rånarna dras till bronson som flugerna till en komocka". Obetalbart. Skicka dina alster till tidningarna. Dom lär slåss om dig. Puss från disponenten.