onsdag 21 januari 2009

Hårdrockens tio viktigaste huvudbonader. Nr 9.

Ingen mening med att såsa. Här är det dags för plats nummer 9 över hårdrockens tio viktigaste huvudbonader, nämligen:

Paul Stanleys kärringperuk.

Jag förstår inte riktigt. Paul Stanley, som igår fyllde 57 år, har hår. Gott om det. Över hela kroppen. Det ser bra ut till på köpet. Visserligen kan jag inte garantera att allt är äkta, men på osminkade vimmelbilder ser man tydligt att snubben har hela huvudet fullt med hår.

Ändå trilskas han med att kränga på sig en peruk i samband med att sminket åker på. Och av någon outgrundlig anledning liknar peruken inte alls den frisyr Pålle sportade under Kiss kreativa höjdpunkt 1976. Istället ser den ut att vara köpt på Buttericks, tantavdelningen.
But why?
Anskrämligt.


Här kommer lite bonusbilder på folk som det gått perukrykten om under många år. Sant eller falskt lägger jag inte någon värdering i.

Don Dokken (i mitten). Klart det måste vara grabbens egna hår, varför skulle någon vilja skaffa en peruk som ser så risig ut.


Ritchie Blackmoore

Och så vill jag även slå ett slag för Carmine Appice. Snubben är grym, och King Kobra är ett av mina favoritband. Men huvudbonaden ger inte direkt signalen ”äkta vara”

Inga kommentarer: